Veckobrev  180526 ”Overkligt verkligt…"

8065fca6-cf93-49ba-b23d-5e99ac05290a

 


Reflekterande veckobrevsläsare!
Önskningar och fakta är lätta att blanda samman. Det är svårare att säga ”Så här är det!” istället för ”Så här skulle jag vilja att det var!” Vårt tålamod prövas till bristningsgränsen när det inte går så fort eller blir så som vi ville och vi frestas att skönmåla och förneka nuets verklighet. Det kan gälla yrkesliv, politik, andlighet, relationer och så vidare. Skillnaden mellan var jag tycker jag borde vara och var jag tror jag befinner mig kan kännas astronomisk och sanningen kan vara svår att inse. Konsekvenserna blir förvirring, besvikelse, irritation och till sist hyckleri då vi tillbringar våra liv i en overklig verklighet som ingen får röra vid eftersom den bara existerar i vår fantasivärld. Jesuitpater Willi Lambert har skrivit en mycket läsvärd bok om Ignatianska grundord med titeln ”Av kärlek till verkligheten”. Ett ömsint uttryck som jag ofta återkommer till är att ”Gud omfamnar oss genom verkligheten”, vilket hjälper mig att se livet som en väv som Gud "virkar" av min verklighet och Hans verklighet och låter mig bli omfamnad av. Oftast mjukt och varsamt, ibland lite mera hårdhänt men alltid omslutande och beskyddande. En tillit som hjälper mig att bli funnen av Honom i det som händer och som får mig att vara trygg, vad som än händer. En elev frågade sin rabbi: ”Säg mig var Gud är?” och fick till svar ”Säg mig var han inte är!”
Du finner mig på
lennarth@mellan-rummet.com

Veckobrev  180526                 
”Overkligt verkligt…"