Veckobrev  180414 ”Inte så självklart…”




Veckobrev  180414                  
”Inte så självklart…”

d60bee77-524f-49b8-a134-957608f747c7


”intetsägande dagarna” som verkar så självskrivna blir hastigt uppgraderade till 5.0.! Det som tas för självklart förlorar sitt värde – det vi riskerar att förlora blir värdefullare.
I det goda mötet fascineras jag av hur vi likt pianister lekfullt plockar fram olika tongångar ur varandras personlighets färgrika klaviatur. Låt oss vårda samtalets heliga mellan-rum.
Sorgen är kärlekens andra sida på livets mynt och vi får ”betala” ett dubbelt pris för att vi älskar. Dels saknar vi konkret personer som lämnat oss, dels sörjer vi omedvetet den specifika del av vår egen karaktär som just dessa kunde locka fram hos oss. Tomas Tranströmers dikt påminner oss om det vi har lätt för att glömma:
”Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.” Ju äldre jag blir, desto tacksammare är jag för varje ny dag jag får vakna upp till och "kostymen inte är färdigsydd"..
Du finner mig på
lennarth@mellan-rummet.com
Reflekterande veckobrevsläsare!
I år har jag varit med om sex begravningsgudstjänster. Varje människa som dör ifrån oss påminner oss om livets begränsning - och därmed också vilket unikt värde varje dag bär på. Alla dessa