Veckobrev 180608 "Utan biavsikt"


Veckobrev  180608                 
"Utan biavsikt"


db037dad-26c6-4b37-b5fc-021c3cdbd76e


En biodlare vid Klippans gravkapell,
Firade nationaldagen utan hög decibel
Genom att buga för drottningen
Sedan slunga´ han honungen
Med ett surrande ”Leve Mademoiselle!”
Det var nämligen dags för årets första skattning. Att frigöra biramar från kuporna omgiven av cirka 60 000 surrande bin är en fascinerande övning i mindfulness. Om jag arbetar lugnt och metodiskt utan att skada något bi, brukar det inte uppstå några incidenter.
Honungsbins sociala system bygger på kommunikation, en medfödd förmåga att sända och ta emot budskap, att koda in och tolka information. Det sker genom att ett bi, som vill förmedla till de övriga om en ny blomkälla med nektar, avger doft och smak samtidigt som biet dansar en speciell dans så att övriga kan avläsa riktning, avstånd, mängd och troligen också blomsort! Hela samhället fungerar som en enda organism. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Hon parar sig en gång i livet och kan lägga cirka 2000 ägg per dygn, vilket betyder att  under hennes livstid (2-3 år) kan cirka 500 000 ägg produceras!
Arbetsbina är också honor, men på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten är deras könsorgan inte fullt utvecklade. Deras arbetsinsats växlar beroende på deras utveckling vilket innebär matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhällets 35 grader och vakttjänst vid flustret samt utomhustjänst med uppgift att samla in nektar, pollen, vatten och propolis. För att få ihop nektar till ett halvt kilo honung behöver bina besöka c:a 3-4 miljoner blommor! Denna flygsträcka kan uppskattas till två varv runt jorden. Tänk andaktsfullt på detta nästa gång du står med en honungsburk i handen.
Drönarna är hanarna i bisamhället, en sorts ”mysfarbröder” som söker skapa ”god stämning”. De saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig och deras huvuduppgift är att para sig med ungdrottningen. Drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv.
Utöver detta har bina enormt stor betydelse för pollinering av både odlade och vilda växter. Värdet av pollineringen bedöms vara 15-150 gånger större än honungsvärdet. Märk väl att pollineringen händer utan att biet är medvetet om detta, det bara ”sker” när biet gör ”sitt jobb”. Ungefär som jag tänker mig att våra liv fungerar, det bästa i våra liv sker omedvetet medan vi gör vår uppgift.
När jag sedan tyst låter honungen rinna ner och silas som en följd av hundratusentals bins insats är det ett heligt ögonblick fyllt av tacksamhet till vår mångsidige Skapare, som bland annat lagt i binas gener att de celler, i vilka ynglen föds upp och som lutar 4-5 grader uppåt så att honungen kan lagras, är raka sexsidiga prismor, vilket är det optimala användandet av utrymme och också är som mest motståndskraftigt mot yttre tryck. Instämmer med de uppfriskande orden ur Ordspråksboken i Gamla Testamentet :”
Vänliga ord är som honungsmakar sött och gör kroppen frisk.”                                Länge leve honungen, drottningen, drönarna och arbetsbina!


 

 

Utifrån följande limerick vill jag beskriva min "sjätte-juni-dag":